Järbo Hembygdsförening

Ann-Mari börjar med att sätta på sig den enkla och grova särken. Strumporna är sydda i rött kläde och strumpebanden är tillverkade i en gammal teknik, språngning, som ger elastiska band.

Under kyrkkläderna bar man söndagseftermiddagsdräkten av livstyckskjol i pärk. Det hemvävda tyget kunde vara randat i olika färger. Livstyckskjolens liv fästs ihop med en mässingsnål.

Den finaste kjolen för kyrkbruk av tunt svart ylle sätts ovanpå. Det var kallt i kyrkan så man hade ofta flera lager av kjolar.

Överdelen i fint linne med korsstygnsbroderier och märkning dras på

Ärmarna knyts med bomullsband

Det finaste livstycket i rött tunt ylle med fläbbar finns i flera varianter av tyg t.ex. ylledamast och kläde kantade med grönt, blått eller rött sidenband. Livstycket fästs ihop med en mässingsnål.

I kjolens linning häktas kjolsäcken fast. Den skall skymta under förklädet.

Förklädet är sytt av tunt mönstervävt vitt-i-vitt bomullstyg och har långa band som knyts mitt fram med rosett. Till detta använder fint och dyrbart köpetyg.

Förkläde

Förkläde

Halsklädet i vitt bomullstyg köptes färdigbroderat på marknader av knallar. Därför finns liknande halskläden till olika dräkter i landet. Halsklädet stoppas ner framtill innanför livstycket.

Huvudbonaden beskrivs mer utförligt på en annan sida

På vinterhalvåret används tröjan av svart tunt ylletyg ovanpå livstycksskjolen. Då behövs inte överdelen av fint linne eftersom den inte syns. Ovanpå tröjan sätts på vinterhalvåret det röda livstycket.

Färdigklädd för vinterhalvåret, nu skall bara kyrkvantarna på - snibbvantarna kunde vikas upp över handen när det var kallt. De var stickade i tunt rött yllegarn.